Li Taiga

Language of the lake and sea

Kuva: Li Taiga

Teos rakentuu Fluktugrafin ympärille. Jätemateriaalista rakennetun instrumentin nimi tulee latinan fluctus (aalto; aaltoilu) ja kreikan graphein (kirjoitus) sanoista.

Fluktugrafi piirtää aaltojen liikkeen paperille kynällä, joka on kiinni vedessä kelluvassa laudan palassa, jonka päällä on paperi. Se toimii tavallaan samojen periaatteiden mukaan kuin seismografi - eli instrumentti, joka tallentaa maankuoren liikkeitä.

Saimaa-järvi, paikka, jossa taideteos, Fluktugrafi konsepti kehitettiin, on merkittävä koti laajalle kasvistolle ja eläimistölle - ei vähiten Saimaannorpalle, joka 1950-luvulla tehdyn aloitteen, ja sitä seuranneiden päätösten ja lakien ansiosta on edelleen olemassa - vaikkakin edelleen uhanalaisena. Nykyään kaikki verkkokalastus ja moottoriveneily on tärkeimmillä pesintäalueilla kiellettyä. Kesäkuussa 2022 tuli hyvä uutinen, että tämän vuoden poikue on ollut erityisen onnistunut, toivotaan, että kannan kasvu jatkuu.

Saimaannorpan suojelu on ilahduttava esimerkki siitä, että ihmisen hyvillä teoilla on kuitenkin väliä. Tekemillämme aloitteilla, päätöksillä ja lainsäädännöllä on merkitystä ja sen kautta meillä on itse asiassa käsissämme valtaa tulevan kehityksen suhteen. Se tuntuu ainakin minusta toiveikkaalta ja antaa rohkeutta ja inspiraatiota toimia.

Argumentti, jota nykyään usein kuulee, on se, että ihminen on menettänyt herkkyytensä luontoon, että olemme irtautuneet luonnosta, emme kohtaa luontoa. Onko nyt tullut aika kohdata ja alkaa kuunnella luontoa? Mitä järvi sanoo? Voiko vastauksen kuulla, nähdä, kokea? Voiko Fluktugrafi piirrokset kertoa meille jotain?

Ovatko ne yksinkertaisia, tieteellisiä kaavioita vai jotain enemmän? Ovatko ne järven omakuvia? Kirje ihmiskunnalle? Nuotit punk kappaleeseen? Runollista hölynpölyä? Mitä fluktugrafit viestivät sinulle?


The work is built around the Fluktugraph. The name of the instrument built from waste material comes from the Latin fluctus (wave; undulation) and the Greek graphein (writing).

A fluctuograph draws the movement of waves on paper with a pen attached to a piece of board floating in water with paper on top. In a way, it works according to the same principles as a seismograph - that is, an instrument that records the movements of the earth's crust.

Lake Saimaa, the place where the artwork, the Fluktugraph concept was developed, is a remarkable home to a wide range of flora and fauna - not least the Saimaa ringed seal, which thanks to an initiative in the 1950s, and subsequent decisions and laws, still exists - albeit still under threat. Today, all net fishing and motor boating are prohibited in the most important nesting areas. In June 2022, there was good news that this year's litter has been particularly successful, we hope that the stock will continue to grow.

The protection of the Saimaa ringed seal is a gratifying example that people still matter. The initiatives, decisions and legislation we make matter and through that we actually have power in our hands regarding future development. It seems hopeful, at least to me, and gives courage and inspiration to act.

The argument that is often heard today is that man has lost his sensitivity to nature, that we have detached ourselves from nature, we do not face nature. Is it time to face and start listening to nature? What does the lake say? Can the answer be heard, seen, experienced? Can Fluktugraph drawings tell us something?

Are they simple, scientific diagrams or something more? Are they self-portraits of the lake? A letter to humanity? Sheet music for a punk song? Poetic nonsense? What do fluktugraphs tell you?


Verket är uppbyggt kring Fluktuografen. Namnet på instrumentet byggt av avfallsmaterial kommer från latinets fluctus (våg; vågning) och grekiskan graphein (skrift).

En fluktugraf ritar vågornas rörelse på papper med en penna fäst på en skiva som flyter i vatten med papper ovanpå. På sätt och vis fungerar den enligt samma principer som en seismograf - det vill säga ett instrument som registrerar jordskorpans rörelser.

Sjön Saimen, platsen där konstverket, konceptet Fluktugraph utvecklades, är ett anmärkningsvärt hem för en lång rad flora och fauna - inte minst Saimen vikare, som tack vare ett initiativ på 1950-talet, och efterföljande beslut och lagar , finns fortfarande - om än fortfarande hotad. Idag är allt nätfiske och motorbåtsförbud förbjudet i de viktigaste häckningsområdena. I juni 2022 kom det glädjande besked att årets kull har varit särskilt framgångsrik, vi hoppas att beståndet fortsätter att växa.

Skyddet av Saimenvikaren är ett glädjande exempel på att människor fortfarande betyder något. De initiativ, beslut och lagstiftning vi tar har betydelse och genom det har vi faktiskt makten i våra händer vad gäller framtida utveckling. Det verkar hoppfullt, åtminstone för mig, och ger mod och inspiration att agera.

Argumentet som ofta hörs idag är att människan har tappat sin känslighet för naturen, att vi har frigjort oss från naturen, vi möter inte naturen. Är det dags att möta och börja lyssna på naturen? Vad säger sjön? Kan svaret höras, ses, upplevas? Kan Fluktugraph-ritningar berätta något?

Är det enkla, vetenskapliga diagram eller något mer? Är det självporträtt av sjön? Ett brev till mänskligheten? Noter till en punklåt? Poetiskt nonsens? Vad säger fluktugraferna dig?



Fluktugrafi - Installaatio, Installation

Piirroksia, video ja valokuvia. Drawings, video and photos. Teckningar, videor och foton.